Hormoner och tonårstankar

Jag visste vem jag var, jag hade landat i mig själv och i min stil och i mitt sätt att vara.
Sen kommer du, och du, och du och allt snurrar till.
Jag vill att du ska gilla mig, jag ändrar mig efter dig.
 Jag byter kläder, jag byter halsband och armband,
jag får fler komplex och hittar fler fel.

Och du märker det väl inte, du vet väl knappt vem jag är
 Du vill väl inte ens veta vem jag är.
Du ser mig väl bara som en liten prick som ibland flackar in i ditt synfält och snabbt försvinner igen.


Man kan ju undra,
varför jag blir så påverkad, av en enda person, som knappt lägger märke till mig.
Jag undrar. Jag undrar och undrar.
Men jag hittar inget svar.


MIn vän sa; "du.. det där är bara hormoner och tonårstankar"
Och JA! det är det! Men vafan jag hade ju kommit över det där stadiet i livet.
Jag hade ju hittat mig.



Blogg..

Nu har jag en blogg. Jag har tänkt på det.. ett tag. Men inte riktigt vågat.
Jag vet inte om jag är bra på allt sånt här, skriva, uttrycka sig utan att det låter sådär äckligt klichéigt. Och att helt enkelt inte skriva alltför personligt.
MEN, här har vi den! BLOGGEN.

RSS 2.0